De svedda skinkornas livsfilosofi

Jag funderar över hur jag skall göra här framöver. Det är så många saker som jag måste ta ställning till. Så många saker som måste utredas och undersökas, jämföras och utslutas. Pappaledig eller semester med barn? Dagisplats på dagis nära huset med liten uteplats, eller dagisplats längre bort men med större uteplats. Större lägenhet, villa eller bo kvar i liten lägenhet. Jobba kvar eller säga upp mig. Ta körkort i vår som privatist, eller ta körkort i vår på intensivkurs?
Det finns onekligen en hel del att ta tag i.

Egentligen borde jag väl helt sonika göra en lista med punkter:

• Punkt 1, göra en lista.

Nej men det är inte riktigt så jag fungerar. Eller egentligen är det så jag vill att jag skall fungera. Jag önskar att jag var välorganiserad och att allting var uppmärkt och stod i bokstavsordning. Men det är inte jag. Jag kankse inte är raka motsatsen heller, jag står nog någonstans mitt emellan.
Jag har en förmåga att vänta till precis innan det är försent innan jag gör något. Jag vet inte varför egentligen, men jag måste på något självspäkande vis gilla när jag har eld i baken. De svedda skinkornas livsfilosofi. Som om jag trodde att det blir bättre gjort om det är bråttom och det verkligen gäller.
I och för sig kan jag ha en poäng här. Det blir ett spänningsmoment som sporrar min kreativitet till stordåd – eller något. Fast det är nog ganska långsökt att försöka komma undan med den ursäkten när det gäller att söka dagisplatser. Visst kan mitt kreerande må bra av en svag doft av bränt bacon. Men att söka dagisplatser är knappast kreativt. Det är bara någonting jag måste se till att få gjort.
Vilken dag som helst.