En framgångssaga.
En underskön blick att fästa på mina hornhinnor.
En bild av allt det där fina som fladdrar fjärran.
Ett hus med en dörr och ett piano i köket.
En känsla av gamla golvplankor mot nakna, morgontrötta fötter.
Kaffe i morgonrocken i stället för i all hast.
Att få raka sig grundligt och sakta.
Att nyrakad sitta och dra streck i svart bläck i stället för att slarvrakad vansinneskreera bakom en jätteskärm.
Skall det vara så jävla svårt att åstadkomma?
Plugga ur mig, tack.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar