Det är bara en månads jobb. Det är till och med bara tre veckor nu. Det är inte så länge, det borde jag ju kunna uthärda.
Men varför känns det så tungt. Varför känns det så meningslöst? Det enda jag tänker på är grabben och frugan och lägenheten och allt som vi skall hitta på i höst.
Det enda jag borde göra är att jobba undan den är högen som jag måste jobba undan innan allt det där andra kan börja.
Men just nu händer ingenting.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar