När jag kom hem i fredags låg det två kuvert i brevlådan. Båda märkta Skatteverket. Ett var adresserat till mig – det andra var till min fru. Vi brukar få ett par tusen tillbaka på skatten, eftersom vi inte har någon jämkning på lånen. Men när vi sålde lägenheten och köpte huset i vintras gjorde vi tydligen ett antal mindre blundrar, rent skattetekniskt. Mäklaren lovade att hjälpa oss med deklarationen, och det lät ju bra. Men hjälpen visade sig innebära att hon inte gjorde någonting till en början, för att sedan, när det var för sent, förklara att vi hade gjort bort oss och det gick inte att ändra på i efterhand. Summa sumarum blev vi skyldiga att betala en massa extra skatt som vi egentligen inte hade behövt – om vi nu gjort rätt från början.
Så när de där kuverten dök upp i fredags började min puls att slå hårdare. Tänk om det är helt åt skogen. Tänk om vi blir skyldiga en halv förmögenhet. Då blir det vatten och bröd i ett halvår. Tänk om vi räknat fel och det visar sig när Skatteverket gjort sin sluträkning att vi inte alls är skyldiga pengar. Vi kanske rent av får tillbaka en halv förmögenhet! Då blir det tjo, tjim och glamm. Levande hjortar en masse och hela livet är en glad operett...och så vidare.
När båda kuverten var uppslitna så var facit att vi blir tvugna att gå till banken med mössan i hand och be om att få låna en slant – eller två. Så kan det gå. Det var väl ingen extremt stor summa i och för sig, men tillräckligt för att vår krisbudget inte skulle räcka till. Nåja, det är surt och segt och allt möjligt. Men vi får beta av det där lånet och så glömmer vi det hela sedan. Nästa år borde vi få pengar tillbaka för vi har fortfarande ingen jämkning på lånen.
Men man vet väl i och för sig aldrig med oss: en AD och en sopran gör ingen ekonom! Det kanske skall bli familjens nya valspråk?
Nu till något helt annat
Har ni någonsin hittat en två tre dagar gammal, ouppdrucken vällingflaska. Jag gjorde det igår kväll. Den hade legat i min väska sedan i fredags kväll och var således två dygn gammal. Välling som har legat i rumstemperatur i två dygn luktar som en, inte bara sur utan genomförbannad, muggig gammal gräddsemla. Usch. Kanske borde man koka vällingflaskan innan man serverar ur den igen, eller räcker det med diskmaskinen?
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
12 kommentarer:
Jag hoppar över det där med restskatten, eftersom den är lika sur som den där vällingflaskan.
Och så sätter vi igång en tävling här. Vinner jag om jag säger att jag inte en utan flera gånger har hittat vällingflaskor som borde ha diskats för en, två, tre eller fyra veckor sedan? De ligger underligt nog oftast tillsammans med intorkade tandborstar.
Nej, jag vinner inte utan utnämner ditt inlägg från i vintras till det roligaste vällinginlägget någonsin.
Haha, vad roligt att du kom ihåg det där! Det satt liksom huvudet på spiken hur det är för oss. Vår son har gärna en hand att hålla i när det stormar på natten – men han föredrar en vällingflaska.
hahaha... jag kan garva läppen av mig åt det där. Efter att gudsonen var på besök för ett antal år sedan hittade jag en (ungefär) sex månaders gammal nappflaska under soffan.... började undra vad som luktade. FY fy fy.... Huäck!
Behöver jag säga att den åkte rakt ner i sopnedkastet utan att passera mer än en platspåse?
/s
Jag skall uttala mig om varm mjölk i slutet kärl!
(har trots 3 barn inga vällingerfarenheter - Findus och Sempers produkter var inte så sofistikerade på tidigt 6o-tal)
I slutet av 70-talet började vi orientera. Vi dricker te med mjölk till frukost. Således startade vi med att hälla mjölk i det nylagade teet, som vi sedan hällde på termos och tog med som massäck.
MEN. Det visade sig att HUR SNART vi än öppnade sagda termos vid framkomsten så var mjölken alltid denaturiliserad, klimpig och illasmakande.
Vi var tvungna att transportera mjölken SEPARAT för önskvärt resultat.
Vi har så småningom bortrationaliserat mjölken till utflyktsteet helt och hållet.
Sens moral: Varm mjölk i slutet kärl tappa snabbt fräschören!
jag hade slängt den faktiskt. Ananrs först i diskmaskinen och sen koka
Den blyga ->
Intressant mjölkteori. Och det stämmer säkert, det är något med mjölk och slutna kärl. (Och rumstemperatur.)
En annan märklighet apropå termosar är väl att har han en enda gång haft kaffe i den, så kommer den alltid att lukta därav. Kaffelukten går på något sätt aldrig ur gamla termosar.
Min sambo är expert, inte på välling, men väl på mjölkglömning. I maj, när motorcykeln skulle fram igen hittade vi en termos med mjölkutblandat kaffe som legat där sen tidig oktober. Ingen vågade öppna, och vi övervägde att kontakta bombgruppen för att ta ut den ur lägenheten, men det fick gå bra ändå.
Flaskan räcker nog att diska, men nappen hade jag nog slängt i kokande vatten också :)
Jag känner igen det där, jag hade en gång en flaska som legat undangömd i en vecka. Den kastade jag på en gång, och den lukten kommer jag aldrig att glömma.
Jag förstår inte varför man inte kan fixa till skatten i efterhand?! Du får ju ändra din taxering i 6 år. Mitt förslag är att du låter någon kompentent titta på det, inte någon mäklare så varken vet ut eller in...du får gärna berätta mer om problemet så ska jag råda dig! Och jag gör det kostnadsfritt mot att du ökar takten på dina inlägg....
J ->
Haha, ja det är ett erbjudande jag kanske nappar på!
Hittade din excelenta blog genom Lottens excelenta blogg. Lysande!
Nu läser jag mig baklänges igenom din blogg.
Mina pojkar startade V.V.V när de var runt året. Dvs Våga Vägra Välling. De är bara uppfödda på flaska, sedan födsel så de var väl lite trötta på... flytande gröt.
Dock hittade vi sex månader efter de slutat med välling, bakom ett element, en full flaska. Tänk dig, minst sex månader bakom ett vintervarmt element. GOS!
Något jag lade märke till under vällingtiden var att välling snabbt börjar att jäsa. Efter en vecka har den svällt och bubblat så från att var en halvurdrucken flaska åter blivit en tvärfull flaska, OCH är hålet i "tutten" stort nog, pyser det över och rinner klibbigt segt längs med sidorna.....
Tvillingmamman ->
Kul att du hittade hit. Välkommen!
Jäst välling? Tja, det kanske kan vara något? Passar till surströmming kanske.
Skicka en kommentar