Ett år och tio månader

Jag satt med sonen i hans säng och läste böcker. Han har en lär dig räkna-bok som han tycker mycket om. Visserligen är han lite liten för att kunna räkna än, men det är gott om bilder i boken och de är han förtjust i.
På en av sidorna är det en bild från ett bygge. Det är fem av allting på bilden. Fem byggkranar, fem spadar, fembyggare med fem bygghjälmar och så vidare. Vår rutin är att jag frågar och han pekar, enligt mönstret: "ser du någon...spade då?". Och han pekar och utbrister glatt "där!", och så går vi vidare till: "ser du någon...grävskopa då" osv.

Jag tyckte att byggarna på den där sidan liknade allas vår Byggare Bob (de hade gula hjälmar och flanellskjortor och verktygsbälten), så jag frågade sonen: "ser du...Byggare Bob, då?".
Han tittade länge och noga. Sedan puttade han undan boken och reste sig och gick därifrån. Han blev kanske förvirrad av att det fanns fem byggare i boken. Han tröttnade -- tänkte jag. Men när grabbhalvan gått ner till fotändan av sängen stannade han, böjde sig ner och pekade och sa "där!".
Och mycket riktigt pekade han på Byggare Bob-boken som låg där.

Ett år och tio månader och redan smartare än farsan!

Suck.