Lost and found

I förrgår skrev jag om nyckeln till vår balkong som mystiskt har försvunnit. Och då vi inte har någon reservnyckel blev det tack och hej för balkongen på ett tag.
Jag och frun har vänt upp och ner på hela översta våningen och även letat igenom de kläder vi använt de senaste dagarna, ifall nyckeln skulle hamnat i någon byxficka eller så. Men utfallet har varit noll. Ingen nyckel.

Igår när min son började knorra för att Bolibompa körde program för lite äldre barn, som han inte riktigt kunde hänga med i, kom jag på en sak. Tänk om det nu är så att det är han som har slarvat bort nyckeln – det är väl egentligen ganska troligt. Jag provade att helt enkelt fråga honom: du, har du sett nyckeln? Grabbhalvan svarade med ett raskt: Mmmm...och hoppade ner från soffan. Väl nere på golvet gick han runt soffan och in bakom den (den står på sniskan en bit ut från väggen). Därbakom har vi gömt den sista flyttkartongen samt vår stora stereo (vi har två). Den stora stereon har vi inte riktigt kommit oss för att plocka ihop än, så den står i en trave där. Hur som haver så klämde sig grabben in bakom soffan, klättrade över flyttkartongen, kilade ner handen mellan förstärkaren och vinylspelaren, pekade och sa högt och tydligt: Där!

Och mycket riktigt, där mellan stereodelarna låg nyckeln. Är det inte fantastiskt!

Denna lilla händelse ger oss två insikter:

1. Dags att byta förvaringsställe för balkongnyckeln då han uppenbarligen når upp till hyllan där den hittills legat.
2. Grabben har betydligt mycket bättre koll på saker och ting än vad vi tror. Det var ändå två dagar sedan han "gömde" nyckeln där bakom soffan.

Oj vad han börjar bli stor!