Svettighet och nattbrallor

Det är så otroligt tryckande hett nu. Det där åskvädret som blåste förbi i förrgår laddade tydligen bara tillfälligt ur luften från det här lufttrycket from hell. Det måste vara nära nog 100 procent lunftfuktighet nu.
Jag personligen störs inte så där vansinnigt mycket av att det är så här varmt. Eller nu ljög jag. Jag personligen störs egentligen så inihelvete av värme. Jag fryser hellre än svettas, alla dagar i veckan. Och jag är tyvärr en sådan person som svettas som en svettig gris. Det är helt sjukt. Och pinsamt. Men vad kan man göra åt saken?
Idag gick jag faktiskt och drällde extra länge i två oilka livsmedelsaffärer bara för att få livsnjuta lite genom att hänga mig ner över frysboxarna. Man tar vad man har i brist på luftkonditionering.

För ett par år sedan hyrde jag och min -- då blivande -- fru ett hus i Visby. Vi var nykära och precis lika körkortslösa som nu. Så för att slippa gå över allt – och för att ändå vara liksom nära-nära varandra hyrde vi en tamdencykel. En blå tjusig historia.
En dag fick vi för oss att lindra den tropiska värmen genom att slippa laga lunch själva. Vi tog vår blåa tamden och trampade iväg till närmaste hamburgerkedja. Väl framme gick vi in och ställde oss i kön. Kön var kanske inte så lång men jag var även då rejält svettansatt i varma miljöer och att vi hade cyklat dit gjorde det knappast bätte. Jag kämpade och kämpade och försökte intala mig sjäv:
-- Det är ingen fara. Jag är ju ren. Det är iallafall inte svett som luktar, utan rent svett från en som är lite varm. Eller helt otroligt jävligt varm, snarare.
När vi äntligen kom fram till kassan satt islossningen igång. En stor ansamling svettpärlor gled ner från min panna, förenade sig med grönlandsstora öar av perspiration från näsan och gav sig, nästan lite som en lavin, ut för nästippen och landade med ett stort plask, s p l a t t, mitt på brickan som den hamburgarerestauranganställda hade förberett framför oss. Reklambladspappret som låg på brickan började genast suga upp min stora svettblaffa och liksom höja sig så där som det gör när det blir väldigt blött.
Jag funderade en sekund, som kändes längre, på vad jag skulle säga... Min -- då blivande -- fru såg inte spektaklet då hon var upptagen med menyn. Eftersom jag inte kom på något normalt att säga till den anställda som sett svettlavinens framfart (oj vad det är varmt idag), eller något roligt med samma syfte (om det börjar brinna i fritösen sedan, så ring mig så kan jag komma och svetta bort lågorna...) så tog jag det säkra kortet och vände på klacken och gick rakt ut ur restaurangen.
Sen fick jag givetvis förklara mig varför jag plötsligt avvikit, vilket ledde till ett par rejäla asgarv.
Så kan det gå.

Men hur som haver, det jag menande i början med att jag inte störs så mycket personligen av värmen i år är att jag har grabbhalvan att fokusera på. Han tycker att det är mycket jobbigt med solen och värmen. Vi försöker så gott vi kan att täcka över honom med vita filtar och mössor som vi dränkt i kallt vatten. Men det är inte lätt.
Stackarn måste ju slagga med en blöja också. Tänk på det själv, det är typ det sista man överhuvudtaget skulle kunna tänka sig att sova med när det är såhär varmt. Ett par rejält tjocka fillingar i syntetmaterial. Usch.