februari 29, 2008

Inte riktigt samma sak

Igår när jag var på väg hem från jobbet planerade jag följande:

1. Laga god och näringsrik mat
2. Vara en rolig och påhittig pappa fram till grabbhalvan lägger sig
3. Stränga om Ibanezen
4. Spela in sångstämman på den där låten jag håller på med
5. Skriva lite på bokprojektet
6. Blogga
7. Duscha
8. Eventuellt se lite på TV


Men i verkligheten blev det såhär:

1. Hittade leftovers från gårdagens pizzamiddag i kylen – Bara att micra
2. Somnade i soffan framför Bolli.
3. Vaknade och lekte lite med grabbhalvan.
4. Nattade honom.
5. Låg snudd på avsvimmad i soffan och läste

Inte riktigt samma sak.

februari 28, 2008

Kulturrecensioner

Jag har hunnit med att besöka lite event och lite biografer under tiden jag varit snål med blogginläggen.

Här följer lite kortare recensioner:

BIO: Två dagar i Paris
(Deux jours à Paris)

En fransk/tysk film om ett par – en fransyska och en amerikan – som spenderar två dagar i Paris. Mitt bestående intryck är att det är som en riktigt bra Woody Allen-film, för 2000-talet. Det är väldigt mycket dialog och det är väldigt enkelt filmat – utan att för den skull bli en dogmarulle.
Efter jag hade sett filmen läste jag mig till att Julie Delpy inte bara har regisserat och spelar ena huvudrollen. Hon har även skrivit manus. Och hennes föräldrar i filmen – är hennes föräldrar i verkliga livet. Det gjorde att filmen sjönk in än mer tycker jag.
Adam Goldberg spelar den andra huvudrollen.

En mycket bra film. Gillar du Woody Allen, kommer du att gilla denna film

Mitt betyg: RRRR

---------------------------------------

MUSIKAL: Singing in the rain

Jag var och såg denna föreställning i trevligt sällskap. Det var den stora behållningen. Visst fanns det ljusglimtar på scenen. Sång- och dansnumren var bra. Men de talade partierna var för långa. Eller så klarade inte skådespelarna av att leverera vad som krävdes för att det skulle hålla. Det skreks för mycket. Det var för mycket känsla av (och ibland till och med helt ohämmad) buskis. Men scendekoren var snygg. Vissa skådisar var bra. Vattenscenerna var maffiga. Men nej.

Mitt betyg: RR

---------------------------------------

BIO: Sweeny Todd

Aldrig har man sett en film med så lite våld och så mycket blod. Bra musikalfilm med spännande handling. Gillar du snygg, genomtänkt dekor kommer du inte heller bli besviken. Tim Burton i sitt esse.

Mitt betyg: RRRR

---------------------------------------

TEATER: En Vintersaga
Uppsala Stadsteater

En fin tolkning av Shakespeares pjäs. Mycket tack vare de två musiker som dels satt miljön med sin arabiskinspirerade musik – dels agerade statister och ibland även samtalspartners. De två var nog mest på scen av alla.
Scenografin var väldigt genomtänkt och väldigt tilltalande. Den är gjord av Youlian Tabakov som jag sett fina senografier av i bland annant Sorelle och Älskade på Teater Giljotin i Stockholm. Formspråket går på något vis igen i dessa tre uppsättningars dekorer. I mitten en stor gedigen kub. Som vrids och förändras vid varje scenbyte – men är ändå alltid kvar i mitten som ett slags Kaba som hela uppsättningen roterar kring.

Tyvärr föll lite av pjäsen då vi var och såg den. En av skådespelarna blev hastigt sjuk – och en i ensamblen gjorde ett helt okej panikinhopp. Det hade inte gjort så mycket tycker jag. Man måste ju få bli sjuk, och inhopparen spelade rollen bra – trots manus i handen. Dock fick han dålig uppbackning av de andra skådespelarna som flera gånger tappade scenansiktet helt. Dessutom var det en väldigt dålig idé då det blev en kort paus i och med att inhopparen skulle sminkas om till sin "riktiga" roll, att låta två av de andra skådisarna stå och dra roliga vitsar från scenkanten. Som om det var roliga timmen. Man gled som helt ur pjäsen. Vi förstod att det blev en paus för omsminkning. Han blev till och med omsminkad i ett hörn av scenen – för att vi skulle förstå dröjsmålet. Och det hade verkligen räckt. Ibland är tystnad att föredra.

Mitt betyg: RRR+ (utan roliga timmen RRRR).

februari 27, 2008

Det närmar sig

Den där helgen närmar sig. Den där helgen som vi sett fram mot så länge. Den där helgen då man, förhoppningsvis, äntligen skall få se lite mer snö än de tre flingor som berikat huvudstadsvintern i år. Den där helgen när vi sitter flera timmar i en snödriva, dricker öl, brassar käk och hejar på alla de cirka 15.000 überambitiösa vasaloppsskidåkare som passerar min frus föräldrars stugknut på vägen till Mora.

februari 26, 2008

Pröjsat och klart – eller pröjsat och inte klart

Vi har nu kommit ett par steg längre i vår planerade badrumsrenovering. Vi har satt en ruff budget, lånat pengar efter den samt börjat skissa fram vad vi vill ha och hur vi vill att det skall se ut. Det blir något som vi har tänkt skall kombinera nytt och fräscht, flirt med senfunkisstilen i huset i övrigt, billigt samt ändamålsenligt.
Vi har lite att fundera på med andra ord.

Men under tiden ligger pengarna på vårt konto och –tja – kostar pengar. Just nu har vi alltså kostnaden för det nya badrummet men duschar i unkenheten av det gamla. En inte helt optimal situation kan tyckas, men vi jobbar på det!

februari 25, 2008

Kommunens ekomomi torde vara på fötter innan sommaren

Min fru jobbar som musiker. Men då det är svårt att försörja sig som heltidsmusiker jobbar hon extra som personlig assistent.

En gång i månaden träffas min fru, hennes kolleger och hennes chef för att prata igenom och planera de gågna och kommande veckorna.

Sämre tider och spariver gör att man nu måste dra åt svångremmen för att klara budgeten. Så nu har kommunen fiffigt bestämt att de inte har råd att bjuda på den där koppen kaffe de brukar bjuda på. Spartider, du vet.
Nu får dom alltså in hela 5 kronor. Per person. Per månad. Kommunens ekomomi torde vara på fötter innan sommaren.

Och alla personliga assistenter känner sig lika prioriterade som yrkesgrupp som vanligt.

Vad är det med folk?

februari 22, 2008

Vinterkräksjukan

I helgen var min son i Dalarna med sina morföräldrar. Jag och min fina fru var hemma och spenderade helgen med fruns bröder och ena broderns sambo.

I söndags morse blev min son sjuk. Dom packade då ihop i Dalarna och åkte mot huvudstan. Väl hemma hos oss fikade vi allihop och småpratade i kanske fyrtio minuter. Sedan åkte alla hem.

På kvällen blev min frus ena bror sjuk.
Natten mellan måndag och tisdag blev jag och min frus mors man risig.
På onsdagen blev min svärmor och min frus andra brors sambo dålig.
Och igår åkte min fina fru dit.

Sex av sju personer! Inte illa jobbat av de små bacillerna.
Och det var ju inte så att alla började hångla med grabbhalvan när han kom hem i söndags. Vi visste ju att han var dålig.

februari 21, 2008

Titta ett inlägg (och det är viktigt också).

Vissa dagar kan jag vara genomtänkt seriös och djuplodande i min musiksmak.
Andra dagar kan "Flygarhunden från Mirlef" kännas som världens bästa låt.
Idag är en sådan dag.

Och jag är inte ens nostalgisk – jag hade inte den låten när jag var liten. Det är en nyare bekantskap. Vissa knaprar lyckopiller – jag lyssnar på James och Karin.

Hej hej.