augusti 20, 2008

Papperstankar

Kaffefiltret som vi för tillfället har hemma är miljömärkt. Det var svanensymbolen på kartongen jag tittade efter när jag köpte dem. Och för mig är det helt obegripligt att de får bära symbolen. Visserligen är det inte alls sådär elakt klorblekt som det var förr i tiden - utan blekningen sker med – vad jag förstår – relativt möjövänligt väteperoxid. Men det är ändå miljöovänligheten som är väteperoxidpudelns kärna. För all industriell blekning av papper är miljöovänlig. Det handlar bara om graden av miljöovänlighet.

Visserligen finns det saker i vårt samhälle som genererar oangelägenheter och bidrar till en sämre miljö, men som ändå – på grund av dess stora fördelar i övrigt – är värda att bevara. Men, handen på hjärtat, kritvita kaffefilter är det inte.

Tiden de är ur kartongen innan de stängs in i kaffebryggaren är i min gissning cirka fem sekunder. Är det värt hela den process som blekning av pappersmassa är – bara för att i fem ynka sekunder se en vit pappersbit i stället för en brunbeige dito. De skall ändå den vägen vandra – kritvita kaffefilter blir tvivelstutan brunbeiga då de begagnats.

Alla kan inte göra allt, brukar man hävda och mena på att det är upp till storbolagen och politiker att ändra sig om miljön skall räddas. Vad lilla jag gör spelar ingen roll.
Jo men se, här är en sak som lilla du, och lilla jag, verkligen kan göra. Vi kan sluta att köpa blekta kaffefilter. Det är helt absurdt att det ens finns på marknaden.

augusti 19, 2008

Frågor om böcker

Vilken bok läste du senast?
Krönika om ett förebådat dödfall av Gabriel García Márquez.

Vilken bok läser du nu?
Norrlands akvavit av Torgny Lindgren

Är det övervägande manliga eller kvinnliga författare i din bokhylla?
Jag har inte tittat efter, men jag skulle gissa på övervägande manliga. Jag har inget svar på varför.

När du läser en bok, räknar du ner hur många sidor som är kvar, eller tänker “nu har jag kommit en fjärdedel”, “en tredjedel”, “hurra! hälften!” osv?
Det beror på. Jag brukar relatera sidantalet till handlingen. I stil med: oj, bara några sidor kvar, hur skall han hinna reda ut det här innan sista sidan. Eller: hur länge kan han mjölka den här storyn egentligen, det är halvaboken kvar och den känns redan färdig.

Hur väljer du vilka böcker du vill läsa? Ex omslag, tips från vänner, recensioner, topplistor, bloggar osv?
Ja, ganska precis så. Topplistor går jag inte på, men annars allt ovan.

När blir en bok för lång?

Det beror helt på.

Läser du lika gärna på engelska (om det är originalspråket) som på svenska?
Min plan är att alltid läsa på engelska, om det är originalspråket. Det går väl sådär. Men kanske var fjärde(?) bok som är skriven på engelska lyckas jag även införskaffa och läsa på engelska.

Vilken bok blev du senast berörd/inspirerad av?
Krönika om ett förebådat dödfall av Gabriel García Márquez.


Kan du lämna en bok som du tycker är tråkig? Isåfall, när ger du upp?

Jag har en inbyggd förhoppning om att en dålig bok tar sig, och håller ofta ut. Ibland lägger jag mig ifrån den och tar den på andra, eller tredje försöket. Men känns den helt hopplöst tråkig, så har jag inga problem med att släppa den.

Vilken genre är överrepresenterad i din bokhylla, och vilken finns inte alls?
Genre – nej jag kan inte prata om böcker så. De enda bokgener jag kommer att tänka på är Sience fiction och Fantasy. Ingen av dessa finns i vår bokhylla. Faktaböcker finns – kanske 10%. Och memoarer, kanske 5%. Och diktböcker – kanske 10%. Min fru läser deckare då och då, så kanske 10% är deckare. Resten, 65% är nog vanliga romaner, är svåra att genreklassificera.

Rekommendera 5 författare
José Saramago, John Fowles, Doris Lessing, Vilhelm Moberg och Stig Claesson.

augusti 14, 2008

En liten rubrik – och hela dagen är räddad

Tänk att rubriksättare kan jobba så olika. Oftast blir man bara nedslagen av överdrivna, sensationslystna rubriker. Ibland blir man trött och irriterad på genomkrystade försök till ordvitsar – ofta förstärkta med färgsättning och grafik för att man verkligen skall förstå det roliga.

Men ibland så faller bara alla bitar på plats. Rubriken sammanfattar artikeln perfekt. Man förstår vad texten kommer att handla om. Och det diskreta rimmet gör att iallafall jag log som en sol.

Här är artikeln

augusti 13, 2008

Trötter

Igår när vi gick hem från dagis tyckte jag att allt var som vanligt. När vi sedan kom hem tänkte jag att grabbhalvan var lite trött; han var småirriterad och lättretad. Men han är också tre år, så det är lite så det är nu mest hela tiden. Men kanske att han var lite extra sur igår.
Han är nog rätt trött minns jag att jag tänkte.

När jag var mitt i matlagningen skrek han från toaletten att han behövde hjälp. Brallorna hade korvat sig i knävecken och han fick inte på sig dem igen. Han var sur och smågrinig. Jag ropade att jag kommer snart – för jag kunde inte lämna spisen just på sekunden.
Någon minut senare går jag bort för att hjälpa honom. Då ligger han på mage på golvet framför toaletten. Och sover. Med brallorna som en korv runt fotknölarna.

augusti 12, 2008

Kapprustning

Hela våren har våra planerade husprojekt legat mig till last. Jag har velat, men det har mest känts jobbigt.
Då är det glädjande att en månad i lånad lägenhet har fått mig mer än lovligt sugen på att sätta igång med våra vidare ombyggnationer igen.
Den 25 augusti sätter byggjobbarna igång med badrummet – äntligen! Och sedan under hösten väntar i alla fall hallen och vardagsrummet på en rejäl ansiktslyftning.
Det är faktiskt de sista tre rummen. Sedan har vi gjort om hela huset sedan vi köpte det i december 2005.

Eller okej då. Tvättstugan är lika gul som den varit de senaste – jag gissar – tjugofem åren. Men den räknas knappt; vi har en lång prioriteringslista för huset och tvättstugeuppryckning finns inte ens med på den listan. (Listan finns i och för sig inte heller, mer än mentalt. Men ändå!)

augusti 11, 2008

Mer om huset

Många blev nyfikna på det där huset. Här kommer lite fler bilder.
Det är brutalt jätteslitet. Men man ser ju potentialen – som är fantastisk.




Risigt och slitet. Men, gud i London, vilket fint hus!



Pengarna då? Det går ut för 1.175.000. I sammanhanget är det just ingenting.

Ge mig en lottovinst och jag köper det på studs.

augusti 08, 2008

Oj, vilket hus!

Jag såg ett hus. En gård. Ett helt underbart hus. Till helt otroligt billiga pengar. Med en fantastisk tomt och ett makalöst läge vid havet.
Men alla superlativ ovan räcker inte, ens om man buntar ihop dem, för att beskriva vilket fantastiskt risigt skick huset var i. Helt otroligt jävla risigt faktiskt.

Men ändå blev jag störtkär. Oj vilket hus!

augusti 07, 2008

Sjukdomsinsiktlösheten skrämmer mig

Vår ekonomiska plan är att växa med ungefär tio procent per år.

Det är helt normalt för en företagsledare att säga den meningen. Det finns inte en anställd, konkurrent, journalist eller vad-har-man som reagerar på ett sådant påstående.

Ändå är det, om man tänker efter, en helt vansinnigt sjuk idé. Det finns nästan inte en enda bra sak med det. Eller jo; det genererar pengar. Och pengar kan vara bra. Inte nödvändigtvis, men det kan onekligen vara bra.
Men frånsätt pengar ger ett påstående som ovan i slutändan bara elände. Det är ganska enkel logik.

augusti 06, 2008

Mina förutfattade meningar om affärspersoner

Mitt emot mig på tunnelbanan i morse satt det en helt igenom råstiff buisnessperson. Kläderna var korrekta och välmatchade men utan minsta tecken på finess. Frisyren likaså. En attacheportfölj. Ett svart paraply. En bok och en bister uppsyn. En uppenbart stram och gråtrist affärsmänniska – om det inte vore för den där boken.
Boken hette nämligen True love: a practice for awakening the heart.

Under allt det där businesshårda finns det uppenbarligen ett litet bultande hjärta med stukat självförtroende.
Och genast såg jag med andra ögon på personen mitt emot.