Ja! Nu är man alltså gift. Förgiftad. Till tusen!
Allt blev så himla bra. Allt blev inte precis som vi hade tänkt oss det – men allt blev helt perfekt. Och såhär med facit i hand kan man ju konstatera att det inte behöver krävas massa elände a'la TV:s Bridezilla för att få till ett bröllop som både brudpar och gäster är mer än nöjda med. Visserligen är det ju aldrig någon som klagar på ett bröllop – även om festen kanske blev skittråkig. Men alla har varit så översvallande positiva att jag inte kan göra annat än att dra slutsatsen att folk verkar ha haft himla roligt på vårat bröllop. Det är jag väldigt glad för!
Jag måste säga att det gick så himla fort. Vi kom till kyrkan och gick in. Hit med ringen sa prästen och sedan var det ris i håret, fotografering och middag. Sen stod det en taxi och väntade på oss för att vi skulle åka till hotellet och allt var över.
Det var jätteroligt – men oj, vad fort det gick!
Sen blev vi ivägskickade på en surprize-förbetald-bröllopsresa, inklusive ordentligt med fickpengar. Det var en fantastisk present. Jättetack till alla som var med och chippade in. Det var också ett perfekt crecendo på en 12-månadersperiod som varit minst sagt hektisk. Visserligen slutar den kanske med ett än större brak i början på december – men vi planerar ändå att ha ett par lugna dagar tills dess.
Men de senaste månaderna har vi hunnit med:
• En semestervecka på Kreta
• Förlovning
• En stor fest ute på landet på nyår
• Att vara hundvakter i hela tre veckor
• En kortsemester på Gotland
• Frieri på riktigt
• En totalombyggning av köket
• Ett par svängar till Västerås och Hennes släktingar
• En kortsemester i Paris
• Att bli gravida
• Att fortsätta med husbygget som vi har på gång på landet
• Två semesterveckor i en hyrd Toscanavilla
• En veckolång bondsemester på landet
• Förberedelser inför bröllopet
• Att bli svensexade och möhippade
• Bröllopet
• Bröllopsresa till Berlin
Dessutom har jag ju jobbat och Hon har avslutat sin 10-åriga utbildning och klivit ut i arbetslivet.
Nästa år skall vi vara hemma hela tiden tror jag.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar