juni 01, 2005

Jag har tappat kollen

Hela mitt liv har jag haft musik som ett av mina största intressen. Vissa år till och med det tveklöst största. Med det menar jag att jag spelar musik. Gitarr för att vara mer precis. Även trummor och bas. Dessutom tycker jag om att ställa mig bakom mikrofonen och ta ton. Men det betyder också att jag köper skivor. Jag köper mycket skivor. Det har jag alltid gjort. Jag hade alltid flest skivor av mina kompisar när jag var liten. Och så är det även nu, med något undantag. Så fort min ekonomi tillåter köper jag skivor. Jag har rotat uraffärsvis med timmar i skivbackar efter fynd och pärlor.
Jag tycker väldigt mycket om känslan när man har ett par skivor hemma som man inte har hunnit lyssna in sig på ordentligt. Och blir stressad och irriterad om alla skivor hemma känns genomlyssnade och analyserade.

Men nu till saken: en ung och musikentusiastisk kollega på jobbet har fått mig att ifrågasätta min musikutveckling.
Vi har insett att båda har ett stort musikintresse. Och började då, som musiknördar gärna gör, att bolla skivtitlar, bandnamn och låtar med varandra. Det var då det slog mig: jag har tappat kollen...
Jag som hade så bra koll på vilka band som var på gång och vilka band som var på tillväxt och vilka band som var hit och och vilka band som var dit, inser nu att jag är frånsprungen. Han matar mig med nya band/artister som Firefox, Britta Persson, Alf, Gustaf and the seasick sailors, The Mo, David Fridlund med flera. Artister som jag aldrig hört talas om, men som är heta just nu. Medan jag kontrar med mina favoriter: Zappa, Bruce Springsteen, Chet Baker, Steely Dan och Neil Young och jag upptäcker att det bara är gamla drakar. Ehh... Varför lyssnar jag bara på gamla drakar?! Jag är ju en hip snubbe med koll, har jag för mig.
Steely Dan? ...dra mig baklänges! För 10 år sedan var jag väldigt med i nuet. Hade grym koll. Men nu är det uppenbarligen förbi, och jag känner mig automatiskt lastgammal. Färdig att dra mig ur "hip snubbe med koll"-facket och istället sorteras in i "musiknörd med ölmage, vildvuxen frisyr och för stor urtvättad tröja med reklamtryck"-facket. Hej jag heter Kapten Stofil.

Men frågan är om det är ett problem egentligen. Måste man fortfarande ha koll när man är någon månad ifrån trettiostrecket? Måste motsatsen vara att helt ge upp hoppet? Jag tror inte det. Heja mellanvägen!
Jag letar onekligen fortfarande efter fynd och pärlor. Men numera nästan alltid bakåt i musikhistorien. Det beror kanske på att det är lättare att hitta pärlorna bakåt eftersom många personer har lämnat en hyfsat snitslad bana genom musikhistorien. Så man iallafall har ett hum om vad man skall leta efter.
Och om inte annat så kan man ju alltid använda det som ursäkt till varför man inte har koll på nyheter längre: Det var bättre förr!

Gud vad jag är gammal.

Jag kan tipsa om denna emminenta sida. Där kan man, om man är lite sugen på till exempel The Who, se att "Who's Next" verkar vara ett av deras vassare album. Perfekt om man är nyfiken, men kan behöva lite vägledning. (Givetvis finns det inga garantier, men den funkar fint som riktmärke.)

3 kommentarer:

Anonym sa...

...ja men du. det är så livet är. man blir äldre och man blir visare.
då får man acceptera att man också blir mindre hipp.

/J

SANDRA sa...

Du är inte alls gammal. För då är jag...äldre. GULP.
Ett tips: Siena Root.
MYCKET bra.
www.sienaroot.com

sofia sa...

jag har också tappat kollen! och blivit gammal med för den delen! det är ingen höjdare..