Tänk att bli väckt redan klockan 01.00 av ett hojtande barn som vill ha sällskap. Tänk att dinosauriesläpa sig upp ur sängen och knöla sig ner brevid honom. Tänk att bli väckt igen vid fem av att blöjan har halkat snett och kisset hamnat i sängen. Tänk att masa sig ner till tvättstugan för att byta blöja och pyjamas när man helst av allt bara vill sova.
Och sedan inte kunna somna om innan klockan ringer vid sex.
Trots allt detta känner jag mig ändå så glad!
(Men lite trött.)
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar