december 20, 2006

Sovrutiner

Skrev ett långt och genomgående utlägg om det här med vår sons läggningsrutiner förra hösten. Jag tänkte att det kunde vara dags för en uppdatering. Vi har precis bytt rutiner, nämligen.

Efter att han slutade amma har vi i stort sett haft exakt samma läggdagsrutiner: Sju–halv åtta blir det en dusch (ungefär varannan dag), följt av tandborstning och pyjamas. Sedan blir det välling i sängen. Jag eller min fru (vi tar varannan kväll) lägger oss bredvid grabbhalvan på hans säng och ligger kvar där till han somnar. Det brukar ta ca 20 minuter. Ibland lite mindre, ibland lite mer – men däromkring.

Nu har vi funderat ett tag på att låta honom somna själv i stället. Mest för att han vaknar på nätterna och har svårt att somna om. Vi tänkte då att om han lär sig att somna själv, kanske det kommer automatiskt att han somnar om själv.
Vi har läst om och har hört talas om flera olika sovrutinsprinciper: femminuterspricipen, Anna Wahlgrens SHN-upplägg och så vidare. Men vi är inte så förtjusta i principer. (Läs här om varför.)

Vi bestämde oss helt sonika för att prova rakt av. Utan en massa knep – bara raka puckar. Vi känner ju vår son ganska bra, och vi hoppades att det skulle räcka.
Sagt och gjort, för en vecka sedan bytte vi rutiner. Tiden, duschen, tandborstning och det är precis som förut. Men när han väl låg i sängen med vällingflaskan sa jag så här: Sov gott nu lilla du (ja, eller något ditåt) nu skall du sova. Jag är nere i köket så länge. Sov du så finns jag där nere om det är något, okej? Han svarade då: pappa sova här?! Nej, sa jag. Jag skall inte sova. Du skall sova och jag skall gå ner till köket. Mmmm, svarade han då. Då gick jag ut och stängde dörren.
De första två kvällarna ropade han och grinade lite tills vi kom in och sa hej, som för att kolla att vi verkligen var kvar i huset. Men han somnade själv! Sedan har det flytit på, och ropen har avtagit.

Nu går det som en dans. När jag skulle lägga honom igår sa han vid pyjamaspåsättningen: Jag sova, pappa i köket. (Eller snarare: Aj hova, pappa höket.)

Läggningen tar mindre än fem minuter. Det är helt underbart! Nu hoppas vi bara att han skall börja somna om på natten också.

Jag avslutar med en liten nyss insedd regel:
Köper man för små blöjor läcker det ut kiss i sängen på natten. Bara så att ni vet.

6 kommentarer:

Anonym sa...

Så underbart. :) Olika barn har ju olika behov och olika rutiner. Så ere bara. Man känner sitt barn bäst - det råder det ju ingen tvekan om.

Men ibland kanske en del behöver lite "hjälp på traven", då kan ju andras upplevelser eller metoder vara bra att ta till. :)

Så skönt att han sussar själv.
/s

C sa...

Vilken insikt ni fått!

Tänk att det är så enkelt som att man ska våga lita på sin egen kompetens som förälder och att man själv känner sitt barn bäst.

Härligt!!!

Och blöjvisdomen - du har helt rätt!

Pernilla sa...

öh, nu har ju inte jag några barn och är inte heller tandläkare, så ursäkta om jag är ute och cyklar, men välling efter tandborstningen???

R Skriverier sa...

Pernilla ->

Det funkar hur bra som helst. Vällingen är ju inte sockrad så det är inget som stör tänderna direkt. Dessutom somnar han så bra med en flarra ljummen välling i sängen. Som nattvickning, typ.

smultronpaj sa...

R skriverier. Det är visst farligt för tänderna med välling efter tandborstningen. Allt man äter orsakar syraatacker och fräter på tänderna, så det är nog en bra idé om ni vänder på det hela. Jag hade en unge på dagis som fick välling varje kväll och hon hade stora kariesangrepp redan vid tre års ålder.

R Skriverier sa...

Well what do you know. Jag får väl kolla upp det där en gång till då. Men jag tror verkligen inte att det är någon fara. Kariesangreppen på ditt dagisbarn kan onekligen kommit från mycket annat än välling. Men jag får väl dubbelchecka med min tandläkare för att vara på den säkra sidan. Tack för tipsen hur som haver!

/R