Dagiskaoset i Stockholm

Stockholm stad har en fantastisk platsgaranti vad gäller dagisplatser. De lovar att de inom tre månader kan vaska fram en dagisplats åt ditt barn, om du behöver en.
Jag har nu förstått att det också finns ett förbehåll. De lovar att de kan ge dig en dagisplats inom tre månader, men de kan inte lova att de kan hålla vad de lovar. Välkommen till Stockholm!

Något som är än mer uppseendeväckande är att man inte får ställa sig i kön tidigare än de där tre månaderna innan man vill ha platsen. Eller du får självklart ställa dig i kön, men ingen kommer lyfta ett finger för att ta hand om din ansökan innan det är tre månader kvar till du vill ha platsen.
Och då kan de inte garantera att de hinner få fram en plats i tid.

Vi ställde vår son i dagiskö i maj förra året, bara för att vara ute i så god tid som möjligt. Vi skrev på ansökan att vi önskade en dagisplats i januari 2006. Det är drygt ett halvår i förväg. Stockholm stad hade gått om tid, således.
Någon gång i oktober ringde jag upp kommunen för att se hur det gick. Jag hade trots allt inte hört något sedan jag skickade ansökan fem månader tidigare.
Förvånad fick jag till svar att de visserligen hade ansökan inne i sitt datasystem, men tänkte inte behandla den för än i november: Platsgarantin du vet, tre månader.
Okej, tänkte jag. Märkligt att de inte tar tag i ansökningarna så fort det går, de har ju haft ansökan i fem månader redan. Men de har ju garantin så det fungerar väl som det skall.

Sedan ringde det i november:
– Hej det är från Stockholm stad. Vi garanterar ju att du skall få en dagisplats inom tre månader – men just nu kan vi inte garantera att vi kan garantera det.
– Va?
– Jo, alltså. Det är så många ansökningar nu att vi inte hinner med. Vi kan inte lova någonting.
– Men ni har ju haft min ansökan sedan maj!
– Jo, jag ser det här, men vi börjar inte behandla ansökningarna för än tre månader innan. Tremånadersgarantin, du vet.
– Men det finns ju ingen garanti! Du ringde ju just nu för att säga det till mig.
– Nja, garantin finns, det är ett politiskt beslut, men vi kan bara inte lova att vi kan garantera någonting.
…och så höll det på.

Sedan skulle vi flytta mitt i allt. Det är ju inom samma kommun, så det kan inte vara några problem, trodde vi. Men Stadshuset har piffigt delat in Stockholm i ett dussintal olika stadsdelar för något år sedan. Det skulle underlätta administrationen och förenkla för medborgaren.
Underlättningen bestod i detta fall i att vi blev tvungna att ställa oss i en ny kö. För dagisköerna är inte knutna till kommunen, de är knutna till stadsdelarna. Så piffigt. Så mina tre månader sedan november, som egentligen var ytterligare fem månader sen i maj, var plötsligt inget värda. Man skulle ju kunna tänka sig någon slags förtur när man flyttar inom samma kommun. Att ens kötid följer med när man flyttar är väl egentligen ett ganska logiskt förfarande.
Nu flyttade vi visserligen till andra sidan stan. Men stadsdelarna klyver rätt genom staden. Det kan till och med vara så att om du flyttar till andra sidan gatan, så förlorar du din köplats. Det är onekligen helt galet.
Välkommen till Stockholm!

Vi har nu till slut fått en dagisplats. Den 20 februari, ganska exakt nio månader sedan vi först ställde oss i dagiskön, kommer min grabb att börja med inskolningen. Det skall bli skönt.
Dessvärre har jag och min fru jobbat heltid sedan den 23 januari. Det har varit en månad med speciallösningar för grabben. Farmor, fastrar, pappas jobb och en massa byten och långa resor. Tidiga mornar och sena kvällar. Min fru har dessutom ett jobb där hon jobbar nästan uteslutande kvällstid. Det har gjort att hon har jobbat på kvällar och nätter och sedan varit som heltidsmammaledig många av dagarna. Det kostar på vill jag lova. Hon har haft det tungt.
Men nu är det bara upploppet kvar. Nästa vecka börjar det.