februari 13, 2006

Dagiskaoset i Stockholm

Stockholm stad har en fantastisk platsgaranti vad gäller dagisplatser. De lovar att de inom tre månader kan vaska fram en dagisplats åt ditt barn, om du behöver en.
Jag har nu förstått att det också finns ett förbehåll. De lovar att de kan ge dig en dagisplats inom tre månader, men de kan inte lova att de kan hålla vad de lovar. Välkommen till Stockholm!

Något som är än mer uppseendeväckande är att man inte får ställa sig i kön tidigare än de där tre månaderna innan man vill ha platsen. Eller du får självklart ställa dig i kön, men ingen kommer lyfta ett finger för att ta hand om din ansökan innan det är tre månader kvar till du vill ha platsen.
Och då kan de inte garantera att de hinner få fram en plats i tid.

Vi ställde vår son i dagiskö i maj förra året, bara för att vara ute i så god tid som möjligt. Vi skrev på ansökan att vi önskade en dagisplats i januari 2006. Det är drygt ett halvår i förväg. Stockholm stad hade gått om tid, således.
Någon gång i oktober ringde jag upp kommunen för att se hur det gick. Jag hade trots allt inte hört något sedan jag skickade ansökan fem månader tidigare.
Förvånad fick jag till svar att de visserligen hade ansökan inne i sitt datasystem, men tänkte inte behandla den för än i november: Platsgarantin du vet, tre månader.
Okej, tänkte jag. Märkligt att de inte tar tag i ansökningarna så fort det går, de har ju haft ansökan i fem månader redan. Men de har ju garantin så det fungerar väl som det skall.

Sedan ringde det i november:
– Hej det är från Stockholm stad. Vi garanterar ju att du skall få en dagisplats inom tre månader – men just nu kan vi inte garantera att vi kan garantera det.
– Va?
– Jo, alltså. Det är så många ansökningar nu att vi inte hinner med. Vi kan inte lova någonting.
– Men ni har ju haft min ansökan sedan maj!
– Jo, jag ser det här, men vi börjar inte behandla ansökningarna för än tre månader innan. Tremånadersgarantin, du vet.
– Men det finns ju ingen garanti! Du ringde ju just nu för att säga det till mig.
– Nja, garantin finns, det är ett politiskt beslut, men vi kan bara inte lova att vi kan garantera någonting.
…och så höll det på.

Sedan skulle vi flytta mitt i allt. Det är ju inom samma kommun, så det kan inte vara några problem, trodde vi. Men Stadshuset har piffigt delat in Stockholm i ett dussintal olika stadsdelar för något år sedan. Det skulle underlätta administrationen och förenkla för medborgaren.
Underlättningen bestod i detta fall i att vi blev tvungna att ställa oss i en ny kö. För dagisköerna är inte knutna till kommunen, de är knutna till stadsdelarna. Så piffigt. Så mina tre månader sedan november, som egentligen var ytterligare fem månader sen i maj, var plötsligt inget värda. Man skulle ju kunna tänka sig någon slags förtur när man flyttar inom samma kommun. Att ens kötid följer med när man flyttar är väl egentligen ett ganska logiskt förfarande.
Nu flyttade vi visserligen till andra sidan stan. Men stadsdelarna klyver rätt genom staden. Det kan till och med vara så att om du flyttar till andra sidan gatan, så förlorar du din köplats. Det är onekligen helt galet.
Välkommen till Stockholm!

Vi har nu till slut fått en dagisplats. Den 20 februari, ganska exakt nio månader sedan vi först ställde oss i dagiskön, kommer min grabb att börja med inskolningen. Det skall bli skönt.
Dessvärre har jag och min fru jobbat heltid sedan den 23 januari. Det har varit en månad med speciallösningar för grabben. Farmor, fastrar, pappas jobb och en massa byten och långa resor. Tidiga mornar och sena kvällar. Min fru har dessutom ett jobb där hon jobbar nästan uteslutande kvällstid. Det har gjort att hon har jobbat på kvällar och nätter och sedan varit som heltidsmammaledig många av dagarna. Det kostar på vill jag lova. Hon har haft det tungt.
Men nu är det bara upploppet kvar. Nästa vecka börjar det.

18 kommentarer:

SANDRA sa...

Och då blir ungen KANONFÖRKYLD och så måste ni vabba.
Så blir det jämt.
;)

Anonym sa...

Sthlm som har ett dagiskaos men samtidigt låter arbetslösa/mammalediga/pappalediga föräldrar ha sina barn 30-40 timmar i veckan på dagis rimmar illa.
Satsa pengar på fler öppna förskolar ,sänk timmarna till max 15tim/v för barn till dessa föräldrar som många andra kommuner i sverige gör.
Förskolor är till för barn som har föräldrar som jobbar,en 1,5 åring behöver inte den stimulansen när mamma går hemma med lillebror.

R Skriverier sa...

Anonymus ->

Saxat från stockholm.se:
Om du är föräldraledig med ett nyfött barn får dina äldre barn gå högst sex timmar per dag i förskoleverksamheten.

Alltså max 30 timmar. Inte 30-40 timmar. Rätt skall vara rätt.

Zio sa...

Samma röra i Stockholm alltså som resten av Sverige - suck.

I min kommun är det max 4 månader innan önskad plats man får ställa ungen i kö. Man kan ju tycka att de skulle ha bättre framförhållning om man fick börja köa typ ett halvår-år innan?

Däremot ska Stockholmskommunerna och andra kommuner som inte låser föräldrar vid 3 timmar-om-dagen-5-dagar-i-veckan systemet ha en stor eloge! Idiotiskare system får man leta efter.
OK, en 1,5-åring kanske kan klara sig utan stimulansen från dagis, men en 3-4-åring som är van att rumla runt med polarna hela dagarna kommer INTE ha så himla kul hemma med bara mamma/pappa och en spädis. Och på 3 timmar om dagen hinner de knappt påbörja leken förrän de ska hem igen. Moment 22 alltså.
15 timmar fördelat på 3 dagar känns dock ganska ok.

R Skriverier sa...

Zio ->
Jag håller med dig. Det är väl knappas det vanligaste att det är 1.5 år mellan barnen. Det är snarare ganska ovanligt.
Det vanligaste är väl någonstans mellan två och fyra år. Och det är, precis som du säger, stor skillnad på en 1.5-åring och en 3-4-åring.

PlattKatt sa...

Fy fan för svensk byråkrati!
*viftar med flaggan*
Lite roligt får man ju säga att det är när alla så kallade effektiviseringar gör att saker tar längre tid.

Hoppas det inte blir någon mer skit så att ni båda kan jobba och hinna med er!

Have a nice!

Anonym sa...

Är barnet du har hemma över ett år får det äldre syskonet vara 40 timmar/v (konstig regel)är du arbetslös får du ha barnen där 40 tim/v.
Jag anser att barn under 3-3,5 år inte behöver gå på dagis om inte föäldrarna jobbar.
Sen är de flesta förskolorna flexibla när det gäller 15 timmarsveckan oftast går de flesta 5 tim /3 dar.
Men denna "rättighet" som många föräldrar skriker om är ett ganska bortskämt beteende tycker jag.
Förskolorna startades inte för att föräldrar idag skulle slippa shoppa med 2 barn och kunna fika i lite mindre lugn och ro.
Rätt ska ju som du sa va rätt.

Anonym sa...

Barnlös men ändå. Personligen anser jag att man är föräldraledig för att ta hand om ett barn, har man då två så bör det andra rimligen kunna vara på dagis - mer än 15 timmar/vecka för de föräldrar som väljer det.

Vi betalar för att ha våra barn på dagis, således är det en "rätt" vi har. En självklarhet.

Så ser det ut i vårt land.

R Skriverier sa...

Anonymous nr 1 ->
Om du tror att föräldraledighet handlar om att shoppa och att fika i lugn och ro har du nog missförstått det här med föräldraledighet.

Och om man skulle bli arbetslös och då bli vägrad dagisplats. Hur tänkte du att man skall hinna skaffa ett nytt jobb då? Eller är det arbetslös för alltid som gäller då, menar du? Sen om man väl lyckas få ett nytt jobb, skall de första månaderna gå åt till att jaga ett nytt dagis med inskolning och allt vad det kan vara i början. Tror inte att man är så attraktiv på arbetsmarknaden då. Eller har jag missförstått dig?

Anonym sa...

Anonymous 2:Vilken jävla dynga....
Den rättigheten kostar pengar men det verkar folk inte fatta...utan bara det är en "rättighet " får det folk att kräva den.
En förskoleplats kostar ju inte bara det du betalar!
Så du menar på fullaste allvar att det är det förskolan är till för att låta föräldrar ta hand om "ett" barn och låta det andra gå på dagis??
Om det nu är så besvärligt att ta hand om mer än ett barn tycker jag man ska hålla sig till enbart ett barn!
r skriverier:Ja...du har nog missförstått mig.
Jag tycker det är skillnad att vara arbetslös och mammaledig,som arbetslös ska du ha större rätt och mer trygghet till din förskoleplats.
Nej jag tror inte att det är en lugn tillvaro med barn ,men nyfödda har en benägenhet att sova mkt och jag VET många föräldrar som suckar högt över att ha en vild 2 åring att ta hand om oxå.
Vill du skaffa dig en barnflicka eller fixa en helt privatfinansierad förskoleplats så varsågod!
Men att urarma barnomsorgspotten för att det är en "rättighet" är bara okunnighet enligt mig.

Anonym sa...

Anonymous, vi betalar skyhöga skatter och extra avgifter för att finansiera, bland annat, dagis.

Således är det en rättighet, annars är jag benägen att säga att om skatterna minskar så fixar jag min barnomsorg själv. Och nej, jag tänker absolut inte ha en tvååring hemma när jag betalar för dagis.

Men du får givetvis göra som du vill.

R Skriverier sa...

Anonymous 1 ->
Då vet jag inte om du förstår dig själv. Ovan säger du att:
...låter arbetslösa/mammalediga/pappalediga föräldrar ha sina barn 30-40 timmar i veckan på dagis rimmar illa.

Sedan säger du nu att du tycker att arbetslösa borde ha större rätt till sin förskoleplats. Jag får inte resonemangen att gå ihop.
Jag förstår att du är irriterad, men det är inte helt glasklart på vad.

Personligen tycker jag att om vi nu lever i ett samhälle där båda föräldrarna måste jobba för att få ekonomin att gå ihop, så får också samhället passa våra barn under tiden. Annars kan vi inte jobba, och då brakar hela systemet. Det är inget kostigt med det.
Självklart skulle väl alla föräldrar hellre spendera mer tid med barnen i stället för att sitta på jobbet 9-17, men det är inte genomförbart.
Och får man då ett barn till så är man ju föräldraledig för att ta hand om det nyföddabarnet. Föräldraledigheten är ju till för barnet, inte föräldern. Skall unge nr 2 få mycket mindre tillgång till mamma/pappa då under föräldraledigheten bara för att det finns syskon? Det är kanske inte helt optimalt. Om unge nr 1 trivs på dagis bland sina polare kan väl unge nr 2 få ut max av sina berättigade föräldraledighetsdagar. Det tycker iallafall jag.

Men nu snurrar vi iväg i debatten här. Min blogg handlade ju om dagiskösituationen i Stockholm. Denna diskussion handlar mer om dagisens berättigande i stort.

Anonym sa...

Det där resonemanget som du har om barn nr1 visavi barn nr2 och deras rätt till exklusiv tid med sina föräldrar ser jag mest som ett typiskt bortskämt krav.
Varför ska vi lägga dessa skattepengar på platser åt barn som ska hållas hemmifrån så det nya barnet ska få rättvist med tid som den första fick?
Jag tycker fortfarande att barn efter 3,5 års ålder ska gå i förskolan för förskolan i sverige är bra...jättebra!
Men...att se det som en rättvisefråga är ju helt sjukt.
Det betyder ju att vi har /har haft en massa generationer barn som farit illa över att ha fått mindre tid med sina föräldrar då förskolan inte fanns i den utsträckning som finns idag.
Barn utvecklas bäst i hemmiljö när de är så små och lär sig en massa tillsammans med sitt nya syskon och föräldrar.
Det är VI som föräldrar som vill ha exklusiv tid inte dom.

R Skriverier sa...

Anonymous 1 ->

Men om man går ett par generationer tillbaka, som du säger, fanns ju inte behovet av dagis på samma sätt. Eftersom båda föräldrarna inte behövde jobba för att få ekonomin att gå runt.

Att små barn mår bra av att träffa sina föräldrar mycket är väl ingen hemlighet. Att lite större barn mår bra av att träffa kompisar är inte heller någon hemlighet.
Jag försår inte riktigt vad det är du är så upprörd på? Att dagien kostar pengar? Men det är ju en självklarhet att de gör.
Vi betalar ju skatt FÖR att vi skall kunna ha barnen på dagis. Vård-skola-omsorg är ju en jätteätare av skattepengar, och det är väl tur?

Anonym sa...

Lämnar härmed en avslutande kommentar ,jag är inte upprörd eller arg mer....uppfriskande hetsig:)
En sak är ju ren fakta alla pengar kommer ju från samma pengapung (våra skattemedel) sen om det är barnomsorg ,rehabilitering,fånganstalter mm spelar ju kvitta.
Men hur kan man i samma andetag protestera mot trasiga lekparker,överinskrivnigar på förskolor,utbrända förskollärare,gamla som inte får den vård de behöver,en sjukvård som mer och mer gör klassklyftan djupare samtidigt så anser man på riktigt att samhället ska ta ett självklart ansvar för ens egna barn.
Kan vi inte få ha den förutsättningen det målet att vi ska kunna överleva och ta ett eget ekonomiskt ansvar för vårt egna liv och vår familj.
Använder du en subventionerad tjänst som nu förskolan är så ska den användas för att bidra till ett jämnlikt och rättvist sätt att klara oss själva på med andra ord tillsyn och utveckling för barn när föräldrarna arbetar.

Anonym sa...

...och vill ha sista ordet, tycks det...

R Skriverier sa...

Kan vi inte få ha den förutsättningen det målet att vi ska kunna överleva och ta ett eget ekonomiskt ansvar för vårt egna liv och vår familj.
Vem skriver inte under på det? Det är ju fullkomligt självklart.

Men ibland hinner föräldrar inte med. Och sluta jobba är inget alternativ, för då kan man inte betala räkningarna och blir bostadslös.
Det är ju därför det finns dagis, för att hjälpa föräldrarna, så att de kan jobba och dra in pengar.
Att barnen behöver dagis beror ju på att alla kompisar är där. Om alla föräldrar var hemma, så skulle barnen vara hemma också. Då skulle gatan vara full av lekkamrater om dagarna...och dagis överflödigt.
Men nu är alla knoddar på dagis, för att föräldrarna måste jobba. Och gatan blir jätteöde och tråkig om dagarna för en 3,5-åring som inte går på dagis. Eftersom alla andra är på dagis.
Det blir ju en behovscirkel.

Som jag förstår det är du irriterad på mammor som har ett barn på dagis medan det nyfödda syskonet ligger i en barnvagn och slaggar medan mamman sippar caffe latte på ett fik. Mamman borde vara hemma med båda knoddarna, menar du.
Jag tycker gott hon kan sippa sin latte. Men vi är ju olika.

Anonym sa...

I min kommun får min 3,5-åring vara på dagis 15 tim/vecka när jag är pappaledig med min 1-åring. Jag kan förstå argumentet att man bör kunna ta hand om båda barnen om man ändå är hemma, men jag kan absolut säga att det inte gagnar något av barnen, tvärtom. Den stora killen älskar dagis med alla kompisar och roliga aktiviteter och när han är hemma med mig och lillkillen blir han rastlös och klänger och bråkar och skäl min uppmärksamhet från den lille som jag egentligen är hemma för att vårda.
Kommunen menar att 15-timmarsregeln finns så att man kan ta in fler barn på dagis, men det gör man ju inte då det inte finns barn som kan gå bara de timmar min son inte är där?! Regeln är ju då verkningslös, eller? Jag har betalat hutlöst mycket i skatt genom åren och då tycker jag att det vore trevligt att få lite valuta för det. Visst, vi är bortskämda i Sverige när det gäller barnomsorg och föräldraledighet, men vi betalar faktiskt världens högsta skatter för det också. Jag tycker vissa glömmer det i sina inlägg. Till alla som tror man sitter och sippar latte när man är föräldrarledig vill jag bara säga släng er i väggen!