mars 24, 2006

Bygg inte här – bygg där!

Det finns två saker som jag tycker är väldigt stockholmsspecifika.
1. Klaga så fort tillfälle ges, och så mycket du orkar, på bostadsbristen och de sjuka lägenhetspriserna.
2. Så fort någon förslår att bygga någonting bostadsliknande i närheten av dig, ditt jobb, dina ungars skola, din hunds favoritpromenad eller liknande: klaga så fort tillfälle ges, och så mycket du orkar.

Det här är inte någonting jag hittar på. Det händer hela tiden. I varenda lokaltidningsblaksa i stan kan man se ett uppblåst snyftreportage om någon unik grodart som blir lidande. Eller en stackare vars kollonistugeområde får en fulare utsikt för att det bestämts att det skall byggas bostäder intill. –Ja det kommer ju bli ett fasligt liv här. Med två stora hus och hundar och dagis. Mina fikapauser kommer att bli lidande. Jag kommer höra och störas av människor och liv.
Sedan kan nästa uppslag i tidningen – helt utan vidare reflektioner – handla om bostadsbristen och någon politiker uttalar sig om att vi måste bygga mer.

Nu tänker jag tala klarspråk. Så här är det:
En stad är ett samhälle där asfalt, stenhus och anlagda parker har tagit över naturen. Att bygga en stad handlar om att röja skog, och driva undan eventuella djurbesättningar. Det är sant! Vare sig du gillar det eller ej. Stadsholmen, som Gamla Stan egentligen heter, var faktiskt en jätteidyllisk skärgårdsö innan de började hugga ner alla träd och skrämma bort de djur som bodde där. Detsamma med Södermalm och Kungsholmen och alla andra öar med stadsbebyggelse i området.
Jag förstår givetvis att inte alla skriver under på att det är en bra idé att skövla skog och köra iväg djur för att bygga städer. Men det är de facto det som stadsbyggande går ut på. Det är inget att hymla om.

Här om året läste jag i tidningen Söder om Söder ett citat som jag tog till mig. Det handlade om att Nackareservatet började naggas lite i kanten och att ett planerat bostadsbygge kom lite väl nära naturreservatet.
–Måste man alltid bygga hus på ställen som detta? Kan man inte i stället bygga där det inte finns skog eller annan orörd natur?
Jo visst. Vi bygger här borta i stället, där det lägligt nog finns en bit natur som inte är natur utan mer liksom ett sopat betonggolv på ett par hektar. Förberett för stadsbygge.

Det kommer alltid att byggas i en stad. Stockholm växer, och Stockholm måste växa. Stockholm har alltid vuxit. Som alla levande städer.

Vi stockholmare måste lära oss att älska bostadsbyggen. Det är det som städer går ut på. Inget är för evigt. Njut av din utsikt idag – imorgon kan det stå ett hus i vägen. Det är det man måste lära sig att acceptera som stadsbo. Det går inte att både äta kakan och ha den kvar.
Bli i stället glad nästa gång du ser en byggkran utanför ditt fönster – så länge det byggs lever Stockholm. Och det är väl tur?

1 kommentar:

mi_is sa...

Du har helt rätt, dessutom måste jag säga att din blogg är en av dom allra bästa på min blogglista, alltid kul att läsa dina funderingar...