juni 12, 2006

En helt vanlig middagsbordsdiskussion

–Här nu är det klart.
–Pappaj, dalknaj noppru kaaaaa.
–Absolut, men tänk nu på att käka lite. Här kommer första skeden.
–Neeeej.
–Vill du äta själv?
–Mmm...

–Pappaj, bu.
–Nej, inte bu – mat.
–Bu, pappaj.
–Nej, det blir ingen youghurt nu.
–Buuu...
–Nej men du måste ju ha riktigt käk. Kolla här lasagne, jättegott.

–Pappaj, näe... Pappaj – lut.
–Nej det är inte slut, du har ju ätit två tuggor. Max.
–Pappa, lut. Buu...
–Nej, det är inte slut och du får ingen yoghurt.
–Pappajanananananannnnnmkrf. Buuu!
– Men kolla. Jag öppnar kylen – det är slut. Det finns verkligen ingen yoghurt.
–Bu?
–Bu är slut. Så är det bara. Det är inget att göra åt det. Vill du inte ha maten? Hmm...vill du ha gröt istället då.
–jot?
–Ja gröt. Kolla här är paketet.
–Jaaa...(klappar händerna).
–Vänta då så skall jag slänga ihop lite gröt då.
–Mmm...ajajajaa dallladaaaa. Pappaj hahaha. Pappaj aaaaaaaaaalala...

(Det går några minuter.)

–Så nu är gröten klar. Här det är bara att käka på.

(Det går några minuter till.)

–Pappaj...?

–Mmmm?

–Buuuu....

Morr.

7 kommentarer:

Ida sa...

Haha, underbart.

Anonym sa...

Hahahahha....

/s

smultronpaj sa...

solklart!

smultronpaj sa...

solklart!

smultronpaj sa...

hoppsan, ryckningar i avtryckar fingret, ber om ursäkt.

K sa...

hur blev yoghurt bu?

R Skriverier sa...

K ->
Ja, det kanske krävs en förklaring.

På yoghurtförpackningen är det en Arla-ko. Kon säger "muu" har han fått lära sig. Men han kan inte säga "muu", han säger "buu".
"Buu" betyder numer alltså "det där som finns i förpackningen med kon på".
Barn är finurliga.
:)

/Herr R