Jag bakade baugetter igår. Baugetter att hålla under armen när jag skall låtsas vara en parisbohem. Eller baugetter att hålla uner armen när det blåser. Det kan kanske kvitta.
Jag har fått en himla lust att laga mat och baka nu igen. Inte konstigt kanske, då vårat kök varit ett enda stort kaos i flera månader och nu äntligen är klart.
Hur som haver, jag läste i en bok som jag köpte till Henne förra hösten - eller våren kanske det var. Den heter Riddarbageriets bröd och den är säkert i var mans bokhylla snart. Jag såg nämligen att den var på någon bästsäljarlista. Det var ju roligt. Jag har inte egentligen tittat i boken speciellt förän nu för någon dag sedan. Men det är ju faktiskt fantastiskt vilken trevlig bok det är...skriver jag och känner mig plötsligt som en gammal husmor som står och gräver i de där numera gammaldags farinsockerburkarna. Du vet dom där låga, breda och pratiskt taget kvadratiska, beigebruna mjukplastburkarna med ett runt, mörkbrunt mjukplastlock, innehållandes en mer eller mindre stenhård fast seg mörkbrun klump till farinsocker.
Frågan är om det nya farinsockerupplägget med mer raffinerat och därför torrt, oklibbigt och också mer lätthanterligt farinsocker kanske har förlorat något i smakstyrka gentemot det gamla mörkbruna hårdklibbande farinet. På något sätt hoppas jag det. Det känns bättre om det rejäla smakar mer. Tror jag.
Åter till brödbakarboken då. Det är slående hur mycket överlägsen en välskriven receptsamling är en mer traditionell låt-recepten-tala-för-sig-själva-bok. För denna Riddarbageribok spelar på precis rätt strängar för att en mer matlagningsorienterad person som jag skall byta stekspade mot degbunke.
En mycket god bok.
Bara för att visa för mig själv att det inte enbart var på grund av boken som jag kånkade hem flera kilo mjöl så började jag givetvis med att baka baugetter med ett recept från en annan bok. Jag går sådant.
Resultatet belv sådär. Jag tror jag hade lite för mycket mjöl - trots att jag hade mindre mjöl än receptet föreslog. Men jag skall baka baugetter och baka baugetter ingen tills dom är svingoda.
Jag gör sådant också.
Pricken över i var ändå att Hon blev en smula inspirerad av mitt brödbakningshumör och satt igång med tre plåtar kanelbullar. Jag älskar kanelbullar. Jag åt elva stycken på kvällen och mådde sedan illa som en hund som har ätit elva nybakade kanelbullar.
Jag gör sådant.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar