Min fru har tagit med sonen till en lunchträff med mammagruppsmammorna. Jag har således fått ett par timmar utan vare sig barn eller vidare planer.
Det är ju strålande tider och faktiskt ganska välbehövligt. Igår när jag inte ens kunde gå på muggen utan att grabbhalvan började yla önskade jag att en dag som denna skulle komma snart. Och nu kom den.
Men jag har inga viktiga möten att avklara. Inga inplanerade och genomspännande möten med intrikata personer och samtalsämnen, över ett glas pilsner eller kaffe eller så. Inget alls.
I samma sekund som de två gick ut genom ytterdörren här hemma var det som om luften pös ur mig.
Jag satt mig i soffan och kliade mig i håret lite förstrött. Jag ringde ett par vänner; kanske ville de hitta på något? Men de har inte ens svarat i telefon.
Hade jag haft någon spännande brevledes korrespondens att sköta, kunde jag satt mig ner och författat ett brev. Men det har jag inte.
Hej och hå och en flaska med rom.
I eftermiddag skall vi iallafall åka en sväng till Ikea, men det är ju först efter att de har kommit hem. Till dess skall jag försöka spendera dagen med att duscha och spela gitarr, samt kolla in nobelprisutnämningen nu klockan tretton.
Jag vill tipsa om en mycket bra blogg:
Bodil Malmstens Finistère. Läs den!
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar