Egentligen skulle jag ju koppla av jobbögonen och jobbhjärnan nu när jag är pappaledig. Men en sådan här märklighet kunde inte gå obemärkt förbi.
Man blir förundrad. Hur tänkte de egentligen?
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Jag jobbar med reklam – grafisk form. Men jag kan inte låta bli att skriva. Jag har en son, en dotter och en fru. Vi bor på Gotland och jag älskar musik. Jag skriver om allt ovan. Allt annat också.
1 kommentar:
Pro
blemet är ju att man blir s
å uppretad på de
t så att det gör ont. Hur k
näpp är man då?!
Skicka en kommentar