Vi var och tittade på en kåk igår kväll. Den var så fantastiskt perfekt för oss. Sliten, onekligen. "Visst renoveringsbehov" var ett grov underdrift. Men det spelade liksom ingen roll. Skall man bo i en kåk i kanske 25 år behöver ju inte allting vara perfekt när man köper den. Vi skulle med glädje renovera lite pö om pö.
Men det var ganska mycket som var akut. Båda muggarna måste renoveras. Och badrummet. Och tvättstugan. Och hela kåken borde tilläggsisoleras. Och det var microorganismer på vinden. Och man skulle behöva åtgärda pannan lite.
Men annars var den en drömkåk. Hade man någon halvmiljon över för att renovera, så skulle vi bo så fint att det inte var klokt.
Men nu blir det inget. Det hade vi väl inte räknat med heller. Men det går så lätt att mentalt flytta in i en kåk sådär.
Jag har redan sett mig själv sittandes i bersån läsandes DN tillsammans med ett glas portvin...med lite skvalande jazz som sipprar ut från vardagsrummet via de öppna altandörrarna.
Ja, ni hör ju.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
4 kommentarer:
låter som ett underbart hus - men ni skulle drunkna i arbete som skulle döda kärleken .. :) många har gjort sådana misstag ...
ta det lugnt..bebisen är liten - njut än så länge av att ha varann- spara pengar , du hinner sitta på din veranda och dricka portvin och lyssna på jazz..
Att det skulle döda kärleken tror jag inte. Men visst föreligger det viss risk att man drar på sig ett mastodontprojekt som vilken Jeppe-på-berget som helst.
Men å andra sidan bor vi ju snudd på extremt trångt nu...och trängre lär det bli. Så det finns onekligen många fördelar med att flytta, byggprojekt eller inte :)
/Herr R
...trängre lär det bli?
hahaha jeppe-på-berget...hahaha
/S
man tror aldrig att kärleken tar slut när man är mitt uppe i den .. :) .. men det är klart att leva för trångt kan ju oxå bli tröttsamt i längden..
men det är ju så extremt dyrt att köpa hus!
Skicka en kommentar